Hur kan yrkesverksamma som arbetar med marginaliserade grupper använda digitala verktyg för inkluderande kommunikation och utbildningsprogram?
Projektet “Digital Practices for Incusive Programs” (DPIP) är ett projekt som medfinansieras av EUs Erasmus plus program och syftar till att skapa innovativa sätt att främja digital pedagogik för att bidra till inkludering och deltagande av nyanlända med funktionsnedsättning. I den snabbt utvecklande tekniska världen börjar samhällen förlita sig mer och mer på digitala tjänster. Detta har fördelar eftersom digital teknik kan stödja människor på distans och säkerställa standarder för läromedel. Det kan också gynna personer med funktionsnedsättningar med tanke på flexibiliteten av många digitala verktyg. Men detta område är inte särskilt utvecklat - pedagoger och andra yrkesverksamma som jobbar med utsatta grupper måste ofta lära sig att använda digitala verktyg i sin egen tid och det saknas generellt utbildning för att anpassa digitala tjänster till elever med funktionsnesättningar. Genom innovativa och skräddarsydda metoder syftar projektet DPIP till att öka och förbättra digitala färdigheter bland pedagoger och rådgivare som arbetar med social inkludering. Samtidigt vill projektet öka möjligheterna för nyanlända att delta i dessa program, inklusive de med funktionsnedsättningar.
Projektet uppnår detta genom utveckling och genomförande av utbildningsprogram som tar hänsyn till individernas särskilda behov. Nyanlända med funktionsnedsättning som går igenom integrationsprocessen när de kommer till Sverige har rätt till olika tjänster, en av dem är tillgång till språkkurser samt samhällsorientering. Sverige är ett högteknologiskt avancerat land, med en bred användning av digitala verktyg inom alla sektorer, och många nyanlända i allmänhet, och nyanlända med funktionsnedsättningar i synnerhet, har svårt att få tillgång till information och kommunicera med de institutioner som erbjuder tjänster till denna målgrupp. Digitala verktyg har dock potential att vara mer inkluderande än traditionella kommunikations- och utbildningsmetoder, i den meningen att de kan anpassas till personer med funktionsvariationer. Men för att detta ska vara användbart behöver yrkesverksamma ha kunskap och kapacitet om olika digitala verktygs anpassningsförmåga och hur de kan användas i deras arbete. Utsatta grupper, som nyanlända med funktionsnedsättningar behöver samtidigt erbjudas enkla och anpassade digitala verktyg som de kan använda för att få en bättre kommunikation och/eller lärandeupplevelse.
Med detta sagt, planerar SwIdeas och Newcomers with Disabilities ett seminarium för att göra en inventering av den nuvarande situationen för nyanlända med funktionsnedsättning i Sverige när det gäller digital inkludering, och hur yrkesverksamma som arbetar med utsatta grupper kan anpassa digitala verktyg för mer inkluderande kommunikation och utbildningsprogram. Målet för detta seminarium är att presentera projekt resultaten som tagits fram inom DPIP och hålla en diskussion om digital inkludering för nyanlända med funktionsnedsättning i Sverige.
